| |
|
|
|
|
Laserterapi – historik
Tennis- eller golfarmbåge, eksem. Spänningar, svårläkta sår, inflammationer, tinnitus
Lasern har utvecklats under 1900-talet och 1960 användes den första gången i medicinsk
behandling. Laserterapi innebär att man använder koncentrerat ljus för att påverka vävnader och
funktioner i kroppen. Lasern avger en stråle enfärgat rent ljus där ljusvågorna har samma frekvens
och våglängd och fortplantar sig nära nog parallellt. Strålen kan vara antingen kontinuerlig eller
pulserande.
Kroppens celler reagerar olika på olika sorters ljus och inom medicinen används lasern i huvudsak i
tre olika sammanhang:
- Skärande laser används som skalpell (får endast användas av leg. Läkare med
specialkompetens).
- Brännande laser används t ex för att ta bort födelsemärken eller vårtor.
- Biostimulerande laser används av hudterapeuter för att t ex behandla ärr eller akne, och av
fysioterapeuter vid behandling av diverse skador och problem.
Inom alternativmedicinen används endast den biostimulerande lasern, som uppges ge ökad
blodgenomströmning, påskynda läkningsprocessen och minska ärrbildning, motverka led- och
muskelsmärtor samt stimulera immunförsvaret. Den används också som en form av
akupunkturbehandling.
All laserutrustning måste vara typgodkänd av Statens Provningsanstalt SP. Alla, utom de svagaste av
de biostimulerande typerna måste också vara godkända av
Statens Strålskyddsinstitut SSI.
|
|
|
|